Dance Fucker Dance
Tack så väldans mkt. Du bevisade precis hur jävla lite du faktiskt bryr dig.
TACK!
17 Januari 2012
Legat under täcket hela dagen.
inte sovit...bara gömt mig.
Gömt mig för verkligheten.
Görmt mig för paniken.
MAD!
Är det så jävla svårt att förstå att jag inte orkar?!
Jag har förfan inte sovit mer än 3 timmar per natt sedan nyår.
Så förlåt så jävla mkt att jag är tråkig och sur!!
Stand up! And Fight!
We where the best from the moment we arrived to mother earth.
Even If i knew my place should i leave it there?
Jag har faktiskt planer ibland. Även om de kanske är svårt att förstå.
It is here again
FAN FAN FAN FAN FAN FAN FAN!!!
Det som började så bra,och med så mkt motivation och glädje.
Det som började så bra,och med så mkt motivation och glädje.
Nu är allt raserat och jag mår skit.
FAN FAN FAN FAN FAN FAN FAN!!!
2012
Nytt år,och förhoppningsvis en ny Erika.
Detta året _SKA_ Bli mitt år. Så är det bara.
Tror jag ska fira det med att ner och klippa mig senare idag...kanske en helt ny frisyr? Vem vet.
Nyårsafron annas spenderades helt själv,för andra året i rad. Enda skillnaden från förra året var att i år så var de självmant. Jag vill inte fira med någon. Ansåg att jag inte hade någon att fira med. Så de blev potatisgratäng,kyckling och sedan massa filmer i soffan efter jobbet. När klockan slog tolv satt jag och en livrädd katt i soffan och tittade ut på raketerna. Vid halv 1 sedan låg jag och sov. Sen i går jobbade jag hela dagen.
"And some things that should not have been forgotten were lost. History became legend; legend became myth."
Sitter och tittar på Sagan om Konungens Återkomst på 6:an. Saknar dock de bortklippta sekvenserna jag har på mina dvd:er och det blir inte heller samma sak med massa reklam emellan.
Imon är det julafton.
Jag har sagt att jag önskar mig tre saker. Pengar till min New York resa i sommar. Bidrag till en ny dator då den jag har går snart in på sitt sjätte år och börja lägga av. Och en ny stekpanna.
-Men egentligen önskar jag ingget,eller jag behöver de,men önskar inte dem. Vad jag verkligen önskar mig är samma sak jag har önskat mig sedan jag var 11 år.
Vad det är?
De säger jag aldrig.
Kommer jag få det?
Den dagen då jag ser saker med andra ögon kanske. Men inte nu. Och förmodligen inte på många år framöver.
Men det är det enda jag tänker på. Speciellt såhär i juletider.
Man undrar varför jag skriver i "gåtor" och aldrig skriver ut vad det faktiskt är jag prata om,så har ni egentligen _INGENTING_ med det att göra. Dennhär bloggen är för min skull och endast min skull. Vill folk läsa sen så visst,men kom inte klagande till mig med hopp att få förklaringar. Dessutom ni som hoppas att jag nåon gång kommer att förklara allt i bloggen,ni har fel. Tro inte att detta är det enda stället som får ta del av mina tankar. Nej,här kan jag inte ge ut allt. Eller snarare jag vill inte.
"The Quest stands upon the edge of a knife. Stray but a little, and it will fail, to the ruin of all. Yet hope remains while the Company is true."
I wanna leave but I'm lost
Feels like everything is falling apart...
Snälla Förstå.
Har egentligen ingenting att skriva idag. Så lägger in en liten novell jag skrev för nått år sedan
Att hon inte förstod.
Att hon inte visste.
Allt jag gjorde,allt jag sa.
Det var för hennes skull.
Enbart för henne.
Ingen annan.
Vi var från två helt skillda världar.
Vi var båda uppfostrade på två olia håll.
På två olika sätt.
Jag var bara en simpel slyngel.
En simpel slyngel som smitit ombord på skeppet.
Skeppet som skulle segla till fjärran land.
Skeppet som skulle ta mig till henne.
Hon var en jägare.
Det var hennes jobb att hitta föda.
Hennes jobb att hålla stammen vid liv.
Hon var på jakt när vi möttes.
Första gången våra blickar möttes,tog hon mitt hjärta.
Mitt hjärta som jag trodde tillhörde en annan.
Men nej,dethär var min kärlek.
Jag vill tro att hon kände samma sak.
Vi talade båda olika språk.
Men på något sätt förstod vi ändå varandra.
Mina kamrater märkte att något var anorlunda.
Mina kamrater förstod inte.
De förstod inte min fascinisation min kärlek till henne.
De förföljde mig.
De såg. De hörde.
De missförstod.
Jag försökte tala med dem.
Jag försökte få dem att förstå.
Men de ville inte lyssna.
De ville inte förstå.
De tvingade mig.
De hotade med att döda dig.
Min älskade du måste förstå.
Jag ber dig min kärlek.
Sätt kniven i ditt börst.
Ta ditt lic så som du tog mitt.
Låt oss börja om i en bättre värld.
Att hon inte förstod.
Att hon inte visste.
Allt jag gjorde,allt jag sa.
Det var för hennes skull.
Enbart för henne.
Ingen annan.
Vi var från två helt skillda världar.
Vi var båda uppfostrade på två olia håll.
På två olika sätt.
Jag var bara en simpel slyngel.
En simpel slyngel som smitit ombord på skeppet.
Skeppet som skulle segla till fjärran land.
Skeppet som skulle ta mig till henne.
Hon var en jägare.
Det var hennes jobb att hitta föda.
Hennes jobb att hålla stammen vid liv.
Hon var på jakt när vi möttes.
Första gången våra blickar möttes,tog hon mitt hjärta.
Mitt hjärta som jag trodde tillhörde en annan.
Men nej,dethär var min kärlek.
Jag vill tro att hon kände samma sak.
Vi talade båda olika språk.
Men på något sätt förstod vi ändå varandra.
Mina kamrater märkte att något var anorlunda.
Mina kamrater förstod inte.
De förstod inte min fascinisation min kärlek till henne.
De förföljde mig.
De såg. De hörde.
De missförstod.
Jag försökte tala med dem.
Jag försökte få dem att förstå.
Men de ville inte lyssna.
De ville inte förstå.
De tvingade mig.
De hotade med att döda dig.
Min älskade du måste förstå.
Jag ber dig min kärlek.
Sätt kniven i ditt börst.
Ta ditt liv så som du tog mitt.
Låt oss börja om i en bättre värld.
Am I better off dead. Am I better off a quitter.
Vet inte riktigt varför jag skriver.
Har egentligen ingenting att skriva om.
Ingenting intressant har hänt.
Jag mår vakren bra eller märkbart dåligt.
Jag är bara trött.
Trött på att hålla uppe en posetiv fasad.
Trött på att svara på varje fråga med en lögn.
Trött på alla ryckten jag vet går om mig.
Trött på att inte vara mig.
Men jag gör inget åt det.
Jag vet inte vad jag ska göra.
Jag är för trött.
Ojojoj!
Det var riktigt längesedan jag skrev här. Och så mkt har hänt.
Vet inte vart jag ska börja.
Min kattunge Sir Tristan dog av FIP.
Detta var i maj.
Folk frågar mig varför jag inte bröt ihop.hur jag kunde vara så lung.
De skulle bara veta. Jag bröt ihop totalt.
Men jag e duktig på att inte visa mina känslor så folk frstår inte hur dåligt jag egentligen mår.
Sen så har jag tagit över Le Capri Melwin nu :)
Han trivs och frådas och sen han blev kastrerad så beter han sig som en kattunge.
Gammelmormor har dött.
Samma sak där. folk undrade hur jag kunde vara så lung.
bullshit. jag var ett vrak.
Sen från och med idag har jag en tillsvidare tjänst på jobbet och de känns typ apbra :D
men ja,jag vet inte mer vad jag ska skriva.
Tror jag ska börja bli mer aktiv här...men vet inte.
//Erika
Lies
Lies make it better
Lies are forever
Lies to go home to
Lies you wake up to
Lies from the alter
Lies make you falter
Lies keep your mouth fed
Lies till your death bed
Lies
Lies are forever
Lies to go home to
Lies you wake up to
Lies from the alter
Lies make you falter
Lies keep your mouth fed
Lies till your death bed
Lies
1 Mars 2011
Jahop,nu va februari slut och även denna jobbhelgen.
Det har varit lungt och ja,gått ganska snabbt.
Men nu ska jag ha helg. Eller idag och imon ^^
Sen på Torsdag så är de brandutbildning på antisimex ute på norremark mellan 9-12 sen jobb på de.
Men de ska väl gå det med. Sen te helgen så på fredan ska jag förmodligen te en jobbakompis då han har "avd.fest" Sen så på lördag blir de melodifestivalen som traditioneligt^^
Dock vet jag att de inte är "finalen" men vafan jag jobbar nästa vecka jue.
Åh!
i söndags påväg hem från jobbet ringde kattuppfödaren (Gunbertus.se) och frågade om jag ville ha Melwin,katten jag haft på foder innan helt gratis.
Jag blev superchokade men självklart vill jag ha den underbara katten. Så de blev en vända ut till vislanda och hämta han där efter han fått jobba lite. Så nu är han min :D Ulla ska bara komma och hämta sin transportbur och komma med hans papper så jag kan skriva på. Sen så :D
Nej nu måste jag ner i tvättstugan.
//Erika
25 Februari 2011
Jahop. Sa att jag skulle börja bli aktiv här. Och se vad de gick^^
as bra.
Nej men har mkt i huvet nu så kommer nog glömma lite,men iof så är de typ inga som läser. Men de skiter jag i. Skriver för att kunna skriva av mig,och är de nån som vill veta tja,då läser dem.
Jag vet inte heller riktigt vad jag ska skriva. Så som jag skrev i förra inlägget så använde jag bloggen som en "portal" för att skriva av min ångest. Och de hjälpte. Dock är de jag skrev långtifrån allt. Självklart finns de mer.
Men nu ska jag inte sitta och skriva om mina ångest,min panik.
-Måste bara nämna att jag inte haft en panikångestattack sen...jul :)
Så nu ska jag och kissen gå och diska,sen är de sängen som gäller. Jobbar imorgon.
